-
good to know
Januari 2012, This Month

Farväl..

Ett avslut och den process den skapar i kroppen kan biologiskt förklaras på flera sätt.

Hjärnan uppfattar det som ren och fysisk smärta. Samma områden i hjärnan som aktiveras när man har ont aktiveras när man t.ex. tänker tillbaka på slutet eller sin partner, eller värre träffar dem. Smärtan kan variera individuellt, från en uppfattning av smärta som av en plötsligt stöt till 2:a gradens brännskada. Uppfattningen av smärta minskar med tiden när man omprogrammerar hjärnans sätt att tänka och associera till exet med tiden.

Hjärnan och kroppen kan uppfatta slutet som ett abstinensbesvär. Kärlek är ju som sagt den ursprungliga drogen så när källan till den försvinner så går man genom samma symptom som när man slutar röka, ta droger, etc. Man har sömnsvårigheter, viktnedgång, ökad oro och besatthet, ökad irritation och trötthet, etc.

Hjärnan kan uppleva det som en trauma och därmed får posttraumatisk stress symptom som sömnproblem, depression, ångest, panikattacker, man kan börja isolera sig, undvika liknande situationer och samtidigt bli påmind genom återkommande flashbacks och besatt tänkande över händelsen.

Alla dessa uppförande kan förekomma tillsammans eller på olika sätt. Ett sätt att visa olika sätt uppleva och bearbeta kan förklaras genom Anknytningsteorin. Enligt den så hur man knyter sig till ens förälder/vårdgivare i början av ens uppväxt, upp till ca 3 års åldern blir också basen till en strategi som man omedvetet använder när man är i intima förhållandet och hur man knyter till sin partner.
Detta är väldigt intressant teori som kan förklara mycket utav ens beteende i ett förhållande. Jag kommer att återkomma till den vid senare skede för prata endast om den, men i det här fallet blir det en kort sammanfattning av dem olika relationstypers avslutningsbeteende.

Anknytningsteorin delar in i olika relationstyper, man kan vara en typ konstant under hela sitt liv eller variera genom att man lär sig eller träffar andra relationstyper som triggar olika relationsbeteende

.

Säker typ – Säker typ har lärt sig som barn att öppna uttryck av ens behov kommer att generera kärlek och support hos föräldern och att man är värd all kärlek och support. Detta bidrar oftast till bättre kommunikationsförmåga och förmåga att ge support till andra. Detta har blivit den säkra typens strategi i relationer. Alltså har de lättare att uttrycka sina känslor i ett förhållande, de har lättare att ge support men även att söka support från andra. De kan även lättare förstå sin partners ståndpunkt i avslutandet av relationen. De hanterar de oftast genom att erkänna sorgen och sedan söka upp och organisera fram konstruktiva sätt att bearbeta den, ofta genom att vända sig till andra för emotionellt och behjälplig hjälp från sin omgivning. De har på grund sin förståelse till exet oftast inte stora arga reaktioner och inte heller förblir de arga länge.

Undvikande typ – Undvikande typ har som barn lärt sig att a) föräldern kommer troligtvis inte kunna tillfredsställa deras behov och b) att öppna uttryck av ens behov kommer att leda till straff eller ignorans. Detta gör att de oftast förlitar sig på sig själva på ett uttryckslöst sätt. I deras strategi så litar de inte på andra och undviker att visa sig sårbara. Vid ett avslut så vill de helst komma undan så fort som möjligt, de kan därför inte ens visa nån reaktion på ilska, försök att övertala att stanna eller liknande. De undviker känsloladdade saker/platser som kan påminna om exet och såklart själva expartner. De vill helst inte prata om det med andra och få support. Uttrycker inte heller mycket känslomässigt utan kastar sig i självständig eskapism som kan dölja ilska, etc. genom alkohol, festande, dataspel, jobb och liknande.

Ambivalent/orolig typ – Ambivalent/orolig typ har som barn har oftast haft en förälder som har växlat mellan att ge kärlek och support till ignorera och bestraffa. Deras strategi blir oftast att de blir väldigt krävande och att växla liksom sina föräldrar med stort behov för uppmärksamhet och uppfyllelse av behov. De har dem starkaste reaktioner på ett avslut och kan växla mellan aggressivt beteende som att hota, till förföriskt beteende, allt för att försöka övertala partner att inte göra slut eller att få dem tillbaka.

 

Både den undvikande typen och den ambivalent/oroliga typen har svårare att acceptera avslutet och fortsätter att känna känslor för exet. De har ofta längre tillstånd av att vara arg, depressiva moment, att passivt och reperotiskt fokusera på hur trötta och omotiverade de nu känner sig och hur länge det kommer att fortsätta på detta sätt. De oroar sig även för hur alla problem skapta av avslutet påverkar deras liv och märker generellt endast de negativa effekterna. Dock så visar den undvikande typen oftast inte mycket av sorgen, för de försöker släppa all emotionell smärta så fort som möjligt. Medan ambivalent/oroliga typen har nästan kronisk sorg som de inte kan släppa. Båda typerna kan även försöka ersätta partner så fort som möjligt genom att direkt hoppa in i nytt förhållande.

Vad händer sen när man gjort slut?
Tryck här: Efter farväl.

 

 

Källor:

About sexologistintraining

sexologist in training

Diskussion

Trackbacks/Pingbacks

  1. Pingback: Innan farväl.. « .sexologist in training. - 7 januari, 2012

  2. Pingback: Avslut « .sexologist in training. - 7 januari, 2012

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

aki

.has learned to be a lover and a loner because i can´t stand anything else but the depths of a person.

Enter your email address to follow me!

Gör sällskap med 54 andra följare

support me & shop

bloglovin

bloglovin

lust research tumblr

tweet me

%d bloggare gillar detta: